Gränby Linnéminne

Sara Stina von Linné var det näst yngsta av Linnés fem barn. (Pastellporträtt, Uppsala Universitets samlingar.)
        Sara Stina von Linnés gård i Gränby invigdes 2003 som ett nytt Linnéminne i Uppsala. Det är tänkt som en plats för information om kvinnorna kring Linné.

Huset där Sara Stina von Linné bodde brann ner 1972, men trädgården står kvar på mark som idag betas av 4H-gårdens djur. I det stora grönområdet runt platsen kan man ännu urskilja de åkrar som hörde till gården. Uppsala Kommun äger och har ansvar för markerna.

Vi har initierat en insamling av äldre trädgårdsväxter i Gränbyområdet för att spåra de arter som härstammar från Linnés tid. Några exempel är Hammarbytaklök och krolliljor som troligen en gå hämtats av Sara Stina von Linné från Linnés trädgård i Hammarby.

Omgivningarna vid Gränby Linnéminne. Foto: Björn Tingström
 
Visionen år 2003
Linnés Historiska Landskaps vision är att Gränby Linnéminne skall utvecklas till en besöksplats inför 2007. Vi vill också att platserna skall inspirera till aktiviteter som uppmärksammar kvinnorna kring Linné. Några aktuella exempel är:
  • En utställning på Uppsala Stadsbibliotek om Gränby Linnéminne och kvinnorna kring Linné.
  • Ett föredrag om kvinnorna kring Linné som hölls av Mariette Manktelow och Marie Öhrn i samband med utställningen.
  • En föreställning av Marie Öhrn på Stadsteatern i Uppsala våren 2006, "Den indianska krassens blixtrande", inspirerad av historien om Linnés döttrar.
  • En modell för ett konstverk för placering vid Gränby, utarbetat av Anette Wixner och Bodil Gellermark. Detta skall uppmärksamma placeringen av Sara Stina von Linnés hus.
  • Läs projektplanen som pdf-fil
     
    Det finns mycket att upptäcka för både stora och små. Foto: Björn Tingström
     
    Nuläge
    I maj 2007 var det stor invigning vid Gränby Linnéminne. Uppsala Kommun har under 2006 omgärdat platsen för Sara Stina von Linnés gård med en gärdesgård. Under 2007 anlades en stig i det agrara landskapet som tillhörde Sara Stina von Linné.

    Stigen är gjord för barn, och på ett antal skyltar ledsagas man av Sara Stina von Linnés piga. Hon berättar om vad kvinnor och barn gjorde i jordbruket och om hur landskapet såg ut i början av 1800-talet. Pigan presenterar också de kvinnliga botanister som Carl von Linné hade kontakt med. Informationen till stigen har sammaställts av Karin Hallgren och Mariette Manktelow, och har illustrerats av Malin Eriksson.

    Den 20 maj 2007 invigdes också ett konstmonument av Anette Wixner och Bodil Gellermark på platsen. Detta markerar platsen där Sara Stina von Linnés hus stod.

    I september 2008 arrangerade Anette Wixner och Håkan Lindholm på uppdrag av Uppsala kommun en hel vecka med evenemang i Gränby. Under veckan arrangerades utställningar, teater, föredrag, konst, matmarknad, guidade vandringar och aktiviteter för barn, vid Gränby Linnéminne, Gränby 4H-gård och Gränby centrum. Alla visningar för låg- och mellanstadieklasser blev snabbt fullbokade. Barnen fick hälsa på djuren som bor på 4H-gården och vandra Sara Stinas Stig med en guide som berättade hur man levde på 1700-talet och hur maten odlades förr. Dessutom fick de möjlighet att komma in "bakom kulisserna" i Gränby centrum och titta på hur man arbetar i en livsmedelsaffär.

    Del av Annette Wixners monument. Foto: Björn Tingström
    Vandring i Sara Lisas fotspår under Linnéfirandet. Foto: Björn Tingström
    Tidstypiska guider. Foto: Björn Tingström
     
    Nya salamanderdammar hösten 2008
    Läs mer här.
     
    Skylten
    Skylten vid Gränby som sattes upp 2005. Foto: Stephen Manktelow
    Under hösten 2005 sattes den permanenta skylten vid Gränby Linnéminne i jorden. Den är gjord av järn och formgiven av Anette Wixner och Bodil Gellermark. Loggan är utformad av Anette Wixner. Skylten bekostades av Uppsala Kommun och TEXTAB i Uppsala.
     
    Texten på skylten lyder:
    Gränby Linnéminne, Linnés Historiska Landskap

    Under åren 1798-1835 ägdes gården av Sara Christina von Linné (1751-1835), den nästa yngsta bland Carl von Linnés fyra döttrar.
        1798 köpte Sara "Stina" och hennes man kapten Hans Henric Duse Gränby gård. När Sara Stina von Linné blev änka 1811 gjorde hon gården till åretruntbostad där hon drev jordbruk och födde upp kreatur. Hon bodde här till sin död 1835.
        Sara Stina förde med sig växter till gården från Linnés Hammarby, vilket höjt Gränbys botaniska värde. Sara Stina var den enda av Linnés sju barn som skrevs i Vaksala socken. Hon vilar tillsammans med maken Hans Henric Duse på Vaksala kyrkogård.
        Sara Stina von Linné adopterade en pojke, som tillsammans med hushållerskan ärvde gården. Därefter har Gränby gård haft flera olika ägare. Den brann slutligen ner 1972.

    Sedan augusti 2003 är platsen ännu ett Linnéminne i Uppsala. Ett av målen med Gränby Linnéminne är att identifiera och bevara de växtarter som Sara Stina von Linné odlade i sin trädgård, bl.a. dem som hon tog med sig från Linnés Hammarby.
        Platsen är också en viktig del av Uppsalas kvinnohistoria. Det är ett minnesmärke över ett kvinnoöde i 1700-talets lärda Uppsala. Sara Stina von Linné var dotter till en 1700-talsprofessor som blev tidernas största botanist, men hon fick aldrig själv chansen att studera ämnet. Växterna i hennes trädgård tyder dock på att hon hade ett utpräglat intresse för växtodling.
        Gränby Linnéminne ingår i projektet "Linnés Historiska Landskap", som vill bevara och uppmärksamma spåren av Linné i Uppsalatrakten. Projektet Gränby Linnéminne drivs av en arbetsgrupp bestående av botanister och kvinnohistoriker från Uppsala universitet, Uppsala kommun, 4H-gården vid Gränby och enskilda konstnärer m.fl.